Calling Bullshit

1. Allestädes närvarande skitsnack kräver kritiskt tänkande

Världen är översvämmad av skitsnack, och vi drunknar i det.

Definition av skitsnack. Skitsnack kännetecknas av en uppenbar likgiltighet för sanning, logisk koherens eller vilken information som faktiskt förmedlas, ofta avsedd att övertyga eller imponera. Det skiljer sig från lögner, som är ett medvetet försök att bedra, eftersom den som skitsnackar kanske inte ens bryr sig om sanningen. Skitsnack kan vara gammaldags, med retorik och fin språkbruk, eller modernt, med matematik och vetenskap för att skapa ett intryck av stringens.

Ursprung av skitsnack. Skitsnack är ingen modern uppfinning, utan har rötter som sträcker sig tillbaka till antika sofister och till och med djurbedrägeri. Djur, som mantisräkor och korpar, använder bedrägeri för överlevnad, men människor tar det till nästa nivå med språk och teorier om medvetande.

Behovet av upptäckte skitsnack. I dagens värld är adekvat upptäckte av skitsnack avgörande för överlevnaden av liberal demokrati. Demokratin har alltid förlitat sig på en kritiskt tänkande väljarkår, men aldrig har detta varit viktigare än i den nuvarande eran av falska nyheter och internationell inblandning i valprocessen via propaganda som sprids över sociala medier.

2. Internet: Förstärkare av desinformation

Uppfinningen av nya och olika kommunikationsformer har gett en röst och en publik till många människor vars åsikter annars inte skulle efterfrågas, och som i själva verket har lite annat än verbalt avfall att bidra med till offentliga frågor.

Demokratisering och dess mörka sida. Internet har demokratiserat information, vilket gör att marginaliserade röster kan höras och nischade gemenskaper kan bildas. Men denna demokratisering har en mörk sida, eftersom amatörskribenter kan nå publiker lika stora som professionella journalister, men ofta saknar den utbildning och de incitament som krävs för att rapportera korrekt.

Klickdriven media. Internets nyhetsekonomi drivs av klick, vilket prioriterar sensationslystnad och känslomässig engagemang framför kvalitet och noggrannhet. Detta har lett till ett kapplöpning bland rubriker, där utgivare lovar känslomässiga upplevelser snarare än att förmedla fakta.

Partiskhet och polarisering. Online levererar mainstreamkanaler nyheter med en partisk lutning, vilket isolerar människor i ekokammare. Hyperpartiska nyhetskällor förvränger ytterligare information, och algoritmer förstärker innehåll som stämmer överens med användarnas sociopolitiska orienteringar, vilket undertrycker alternativa synpunkter.

3. Skitsnack döljer sanning, inte bara falskhet

Skitsnack involverar språk, statistiska siffror, datagrafik och andra presentationsformer avsedda att övertyga eller imponera en publik genom att distrahera, överväldiga eller skrämma dem med en uppenbar likgiltighet för sanning, logisk koherens eller vilken information som faktiskt förmedlas.

Övertygelse framför sanning. Skitsnack handlar inte bara om falskhet; det handlar om övertygelse eller intryckshantering utan hänsyn till sanning. Talaren syftar till att manipulera lyssnaren med retorisk flair, överflödiga detaljer eller statistisk skitsnack.

Svart låda-analogi. Skitsnack fungerar ofta som en "svart låda", som skyddar påståenden från granskning genom att använda jargong, komplexa statistiker eller sofistikerad teknik som de flesta människor inte förstår. Detta gör det svårt att faktakontrollera och ifrågasätta påståendena.

Fokus på data och resultat. För att slå tillbaka, fokusera på de data som går in i den svarta lådan och de resultat som kommer ut. Är data opartiska, rimliga och relevanta? Klarar resultaten grundläggande plausibilitetskontroller? Stöder de de slutsatser som dras?

4. Korrelation innebär inte kausalitet

Falskhet flyger, och sanning kommer haltande efter.

Fällan av kausalitet. Det är mänsklig natur att dra slutsatsen att när två saker är kopplade, orsakar den ena den andra. Detta är dock en vanlig källa till skitsnack, eftersom människor ofta tar bevis på korrelation och försöker sälja en berättelse om kausalitet utan tillräckliga bevis.

Exempel på feltolkning. Media framställer ofta korrelationsstudier som kausala, som att påstå att träning minskar cancerrisk baserat på en studie som bara visade en koppling. På samma sätt bevisar "aldrig blivit kysst"-studien, som fann en koppling mellan självkänsla och kyssande, inte att självkänsla orsakar kyssande eller vice versa.

Vikten av rigorös analys. För att undvika att falla för denna felslut är det avgörande att tänka kritiskt på riktningen av kausalitet, överväga alternativa förklaringar och leta efter manipulerande experiment som kan isolera orsak-och-verkan-relationen.

5. Siffror kan bedra utan att ljuga

Mängden energi som krävs för att motbevisa skitsnack är en storleksordning större än [den som krävs] för att producera det.

Illusionen av objektivitet. Siffror känns objektiva, men de kan lätt manipuleras för att berätta vilken historia som helst. De kan presenteras utan sammanhang, vilket gör det svårt att göra meningsfulla jämförelser.

Förvrängning av sanningen. Skitsnack uppstår ofta antingen för att det finns partiskhet i de data som matas in i den svarta lådan, eller för att det finns uppenbara problem med de resultat som kommer ut. Kvalitativa argument verkar generellt bära mer vikt än kvantitativa. Denna vikt är till stor del oförtjänt—endast måttlig skicklighet krävs för att konstruera tvivelaktiga kvantitativa argument.

Kraften av sammanhang. För att vara transparent måste siffror placeras i ett lämpligt sammanhang. Siffror måste presenteras på ett sätt som möjliggör rättvisa jämförelser.

6. Urvalsbias förvränger verkligheten

Världen är översvämmad av skitsnack, och vi drunknar i det.

Problemet med icke-slumptagna urval. Urvalsbias uppstår när de individer som väljs för en studie systematiskt skiljer sig från den population av individer som är berättigade till studien. Detta kan leda till missvisande slutsatser, eftersom urvalet inte är representativt för den större gruppen.

Exempel på urvalsbias. Bilförsäkringsannonser som påstår "genomsnittliga årliga besparingar över 500 dollar" är missvisande eftersom endast de som sparar pengar genom att byta försäkring sannolikt kommer att byta. På samma sätt kan en studie av universitetsstudenters kyssvanor vara orepresentativ för den bredare befolkningen.

Vikten av randomisering. För att undvika urvalsbias är det avgörande att säkerställa att urvalet är slumpmässigt i förhållande till den fråga som ställs. I kliniska prövningar hjälper randomisering av behandlingar till att minimera urvalsbias och säkerställa att skillnader i resultat beror på behandlingen, inte på förutsättningar som redan finns.

7. Datavisualisering kan vilseleda

Mängden energi som krävs för att motbevisa skitsnack är en storleksordning större än [den som krävs] för att producera det.

Kraften av visualiseringar. Datavisualiseringar kan hjälpa till att förenkla komplex information och lyfta fram viktiga idéer. Men de kan också användas för att distrahera, förvirra och vilseleda läsare.

Vanliga trick. Designer kan manipulera axlar, använda olämpliga diagramtyper och bryta mot principen om proportionell bläck för att skapa ett falskt intryck. Till exempel kan en inverterad vertikal axel få en ökning av mord att se ut som en minskning.

Vikten av kritisk utvärdering. För att undvika att bli vilseledd är det avgörande att titta på axlarna, förstå diagramtypen och överväga om visualiseringen korrekt representerar de underliggande data.

8. AI och Big Data: Mäktiga, men inte ofelbara

Världen är översvämmad av skitsnack, och vi drunknar i det.

Löftet och faran med AI. Maskininlärning och artificiell intelligens har gjort anmärkningsvärda framsteg, men de är inte immuna mot skitsnack. Algoritmerna är i grunden samma som uppfanns på 1950-talet, och även den beräkningskraft som finns har börjat plana ut under de senaste tio åren.

Skräp in, skräp ut. Maskininlärningsalgoritmer är bara så bra som de data de tränas på. Partiska eller bristfälliga träningsdata kan leda till partiska eller bristfälliga resultat, vilket upprätthåller befintliga ojämlikheter.

Behovet av granskning. För att avslöja skitsnack inom AI är det ofta tillräckligt att fråga efter detaljer om träningsdata och att överväga om resultaten tolkas på rätt sätt. Det är också viktigt att vara medveten om AI:s begränsningar och att undvika att överdriva dess kapabiliteter.

9. Vetenskap är mottaglig för skitsnack

Världen är översvämmad av skitsnack, och vi drunknar i det.

Den mänskliga faktorn. Vetenskap, även om den är ett kraftfullt verktyg för att förstå världen, är en mänsklig strävan och är därför mottaglig för partiskhet, fel och till och med bedrägeri. Forskare drivs av nyfikenhet, men också av erkännande, finansiering och karriärutveckling.

Replikationskrisen. En betydande del av publicerade forskningsresultat kan inte reproduceras, vilket väcker oro över tillförlitligheten av vetenskapliga resultat. Detta kan tillskrivas faktorer som p-hacking, publiceringsbias och baslinjefel.

Vikten av skepticism. För att navigera i den vetenskapliga litteraturen är det avgörande att vara skeptisk, att ifrågasätta källan till information och att vara medveten om potentialen för partiskhet och fel.

10. Att upptäcka skitsnack kräver en kritisk inställning

Världen är översvämmad av skitsnack, och vi drunknar i det.

Att odla tankemönster. Att upptäcka skitsnack kräver att man odlar lämpliga tankemönster, såsom att ifrågasätta källan till information, vara medveten om orättvisa jämförelser och tänka i storleksordningar. Det handlar också om att undvika bekräftelsebias och överväga flera hypoteser.

Vikten av källutvärdering. Journalister är utbildade att ställa följande enkla frågor om varje information de stöter på: Vem berättar detta för mig? Hur vet han eller hon det? Vad försöker denna person sälja mig?

Kraften av Fermi-estimering. Fermi-estimering är användbar för mer än vetenskapliga problem. Samma tillvägagångssätt ger ett kraftfullt sätt att tänka på sociala frågor.

11. Motbevisa skitsnack: En uppmaning till handling

Världen är översvämmad av skitsnack, och vi drunknar i det.

Att kalla skitsnack som en performativ yttrande. Att kalla skitsnack är inte bara att rapportera misstro; det är en offentlig handling av avvisande. Som sådan bör det göras ansvarsfullt, lämpligt och respektfullt.

Strategier för motbevisning. Effektiv motbevisning involverar att använda reductio ad absurdum, hitta motexempel, ge analogier, rita om figurer och använda nollmodeller. Det kräver också att vara tydlig, relevant och generös.

Vikten av etisk engagemang. Att kalla skitsnack är avgörande för en social grupps sunda funktion, men det bör göras med ödmjukhet, respekt och fokus på argumentet, inte personen.

Senast uppdaterad: April 24, 2025